Utvecklades till arg text
Jösses vilken vecka... Jag har varit utmattad, pluggat som ett flitigt bi (har en uppgift kvar fortfarande), redovisat gymnasiearbete, kämpat för att inte somna med näsan i datorn och har nu nått den punkten där jag känner att jag har fått nog. Nog med skola, nog med pluggande, nog med googlande och skrivande om människor och andra saker, nog med allt! Jag vill inte mer, orkar inte mer, kämpar på med saker som jag inte tycker är kul, för vad? Bra betyg och försämrad hälsa, både psykiskt och fysiskt. Den psykiska tröttheten har smittat min hjärna, min kropp, fysiskt så har jag ständigt ont i ryggen och nacken efter att försöka sitta på hårda stolar och skriva i datorn, med böjd nacke och ögon som blir degiga av att titta på en lysande skärm.
Var det inte meningen att man ska bli upplyft av att studera, inspirerad inför framtiden, sugen på att lära sig mer, kunskap är mycket värt. Istället blir man stressad, trött, ofokuserad och glömmer allt man har lärt sig inför ett prov, dagen efter man har haft det. Vad var det då för mening med att läsa in det från början om man inte kommer ihåg det sedan?
Det allra tråkigaste med det hela är att hela grejen med att gå sista året, sista terminen, snart vara klar, helt suddas ut, bilden förändras. Alla jag har hört om innan har älskat tredje året på gymnasiet, vi är de första som går tredje året efter den nya gymnasiereformen, jag undrar om det kan ha att göra med något av det.
Jag läser två utökade kurser, men det borde egentligen inte ha så mycket med det att göra eftersom jag läste en av dem i ettan (franskan) och har nu alltså bara en extra mot vad de som inte läser extra har. Man ska väl ändå kunna välja till extra kurser för att både få bredare behörighet och roliga kurser, utan att totalt brytas sönder under pressen.
Men det är ju bara vad jag tycker.