Woosh!
"Bara1månadkvarbara1månadkvarbara1månadkvar..." Det är orden jag upprepar för mig själv i huvudet konstant.
1 månad kvar exakt till sommarlovet. En otrolig lättnad sprider sig i hjärnan när man tänker på det.
För precis innan jag genomför den terapin gnager min hjärna istället runt på allt som jag måste göra de närmsta veckorna. Naturkunskapsprov, svenska redovisning, franska nationella, repetera för mattenationella, läsa igenom ett kapitel i boken innan nästa körlektion, konserter, mer franska nationella, gehörsprov, två inlämningsuppgifter i historian, en i svenskan som jag inte skrivit än. Har jag missat något?
Det finns gott om saker att känna en del ångest inför, speciellt matten... och svenskan och naturkunskapen.
Därför säger jag till mig själv att om en månad, fyra veckor, då är all den här skiten förhoppningsvis över. Alla prov skrivna, alla uppgifter inlämnade.
EN MÅNAD.
Jag blir lite glad också när jag ser saker som sådana här fina pingstliljor i rabatten utanför.
